Nej, jag har ingen typ

Det verkar som att det ska vara självklart att alla har en "typ", att det ska finnas ett speciellt utseende man attraheras av. Jag känner mest: Hur fan kan man välja? Jag älskar brunt hår, blont hår, svart hår, rött hår. Jag älskar bruna ögon, blå ögon, gröna ögon, grå ögon. Jag älskar skäggigt, jag älskar oskäggigt, jag älskar långt, jag älskar kort, jag älskar tränat och jag älskar mjukt. Förstår ni vad jag menar? Det är rätt kombinationer på rätt personer som skapar en attraktion. Ett leende, ett speciellt tix, ett ärr, en röst eller en dialekt kan få mina knän att mjukna och mina mungipor att sitta uppe vid öronen. Jag säger inte att utseende inte spelar roll, för de gör det. Jag säger bara att jag inte kan svara på frågan: "Vilken är din "typ"", för jag har ingen typ. Mitt enda tydliga krav är att personen gör mig glad, får mig att skratta och har fler positiva sidor än negativa (och det har ju egentligen ingenting att göra med ett utseende). 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback