Som att vara 15 igen

Det pirrar, känslorna flödar och tårarna rinner samtidigt som jag ler. Jag vet att det är tabu att i dagens samhälle tala om att man är lycklig, man ska ju inte skryta, men jag kan inte låta bli. Fjärilarna i magen har vaknat till liv. Femton år och nykär, det är så det känns. Han ser på mig med helt andra ögon, han ser mig som det absolut vackraste som existerar på denna jord. Ingen har förut ens kallat mig vacker. För fyra år sedan, min första dag på gymnasiet, möttes våra blickar för första gången. Tänk om jag då visste vad jag vet idag, att den mannen skulle få mig att bli så upp i taket förälskad att jag helst skulle spendera tjugofyra timmar om dygnet i hans famn med huvudet tryggt lutande mot hans bröst. Han inger ett sådant betryggande lugn, finns alltid där och bryr sig trots att det bara är en töntig tjejgrej som oroar mig. Aldrig träffat en människa med ett så gott hjärta och ett så enormt tålamod som denna gosse har, han har väntat i alla dessa fyra år, väntat utan att jag vetat ett endaste dugg. Så, nu säger jag det. JAG ÄR SÅ JÄVLA LYCKLIG! Lyckligare och mer bekymmerslös än någonsin. Vet att de kan dala lika snabbt som det nått toppen så nu njuter jag av varje sekund, jag njuter till och med av att sakna honom, av att jag gråter varje gång vi säger hejdå. njuter av att livet givit mig denna underbara människa. Säger tack och hoppas att de känslor som jag just nu har i kroppen varar så länge det bara är möjligt. Låt mig förbli lycklig och låt mig glömma framtiden för en stund. För nog fan finns där djävulskap och elakheter bakom hörnet, det är jag övertygad om. Men livet är för kort för att nojja över vad som komma skall. 

 
Daniel du ska bara veta hur jävla glad jag är över att du är min, bara min. 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback