Såg en pojke med solblekt hår, barfota-fötter och sommarbruna ben springa förbi mig på gatan. Han såg så oerhört lycklig ut, han strålade! Där och då önskade jag att jag var i hans ålder, kunde springa efter honom, sparka lite boll, cykla runt och skaffa knän fulla med skrapsår. Livet var så lätt, livet var fullt med möjligheter, inte av framtidsfrågor. Vill inte tänka på framtiden mer, vill leva i nuet, tänka på idag och möjligvis på imorgon. Vill inte sakna och vill inte längta, vill bara vara. Lär mig hur man gör någon, snälla!